Premiär!

Nu har det hänt!
Maken har tidigare gått ett flertal kurser i hästhållning tillsammans med mig, allt från avel till hovarnas skötsel och sjukdomar mm. Han har troget mockat, borstat, kört transport, givit medicin, fodrat… ja, allt man behöver göra med hästar. Men han har aldrig ridit (annat än tvärs över en unghingst av misstag) och inte heller gått någon kurs där han praktiskt hanterat en häst. Han har däremot blivit utvald av en häst (Silfrun från Lia Gård) som bara väntar på honom…

Idag var det äntligen dags.
Dag 2 på kursen ”Hästens utbildning, från unghäst till tävlingshäst” var till skillnad från dag 1 inte enbart teori eller att titta på när någon annan gör något med hästen. Nu var det dags att praktisera på egen hand… eller häst med Mirjam Horn som instruktör och stöd.

Han hade första tiden, 09.00 på lördag morgon. Det var så tidigt att vi inte ens såg till husfolket på Galgbacken när vi kom dit en halv timma innan för att göra iordning hästarna. Men det är skönt med sovmorgon, tycker vi alla. Tjejerna som morgonmatade hästarna var där förstås, men även de såg trötta ut.

Däremot kom Mirjam i god tid och maken startade sitt pass med Jóra från Råken. Hon är fyra år och efter Sólfari från Oviksfjällen och under Jafna frá Bae. Hon har ett föl vid sidan och vi har inte påbörjat hennes inridning alls före detta, så han får ett ”oskrivet” blad, vilket Mirjam tycker är roligt.

Efter att kort inne i stallet övat lite på att få hästen att stå stilla, backa etc (mitt framför Bassi i sin box!) så går de ut på stallplan och gör samma övningar där. Jóra är en ganska nyfiken tjej som ”vill hålla på med något” mest hela tiden, så maken fick många tillfällen att öva hur man får henne att fokusera på honom (nu var det farbrorns timma, ni vet…). Det gick förvånansvärt bra för att vara allra första gången för dem båda.

Vid longering i volten, där maken klarade sig mycket bättre än vad jag gjorde senare under mitt pass, hade maken samma bekymmer som jag upplevt, nämligen att man behöver fler händer och det är krångligt som attan att hålla rätt på långa longerlinor´, så man inte trasslar in sig själv och hästen. Han undvek att ramla, i alla fall, vilket någon annan gjorde senare, undrar vem??? Inte var det hästen i alla fall.

När de väl kommit ner på ridbanan för att fortsätta med att öva precision i var hästen har sina fötter, gå och stanna, rygga, samt öva sidrörelser mm. Mirjam hade ”ramat in” ett område med bommar och koner där vi fick öva att leda hästen, få den att stanna och gå när vi ville och dit vi ville, utan att respektlöst knuffa eller stiga på oss (som ni förstår fick jag göra samma övning senare).

Mirjam instruerade i hur vi ska använd oss av piskan som förlängd arm för att ta på hästen (utan att den flyttade bakbenen) för att sedan göra just detta när tanten eller farbrorn ”knackade” med den på bakben eller skänkelläget. Maken och Jóra övade detta med gott resultat, men svårare var det att få Jóra att stanna inne i ”boxen”, fyrkanten i mitten.

Bilderna illustrerar vilka moment som de övade. För mer detaljerad beskrivning, se artikel skriven från Mirjams genomgång dag 1 på kursen.
Imorgon blir det fortsatt övning. Maken är nöjd och har fått blodad tand, tror jag….

Nangen

För att se bilderna i större format, klicka på dem eller välj ”View with PicLens”.

[View with PicLens]

123►