NÄR är det dags för inridning?

När är min häst så utvecklad att den inte blir skadad av inridning? Är islandshästar långsammare att mogna än andra?Det verkar som om andra hästraser sätts igång snabbare.

 Jag har förstått att man måste vänta pga att den måste hinna få tillräckligt med muskler eftersom den ska vara viktbärande, dvs trots sin ”ponnystorlek” kunna ridas av vuxna.

Men vad vet man egentligen om utvecklingen och mognaden? När är hästen tillräckligt stark så att den inte skadas? Jag har kollat in forskningen som vanligt.

 

Alla hästar av alla raser mognar skelettmässigt i samma takt.

INGEN häst på jorden, av någon ras, vid någon tidpunkt är fullt utväxt /mogen före 6 års ålder.

Vad är det som måste hända?

Alla skelettdelar har tillväxtzoner, som är som skivor som är lösa från resten av skelettet, som allteftersom sluter sig och förbenas i takt med tillväxten.

Nedre delen först

Benomvandlingen startar i hästens nedre del, dvs benen blir starkare och färdigväxta före övriga kroppen.
Hasen är relativt sen trots att den ligger långt ner på hästen. Den har inte förbenats förrän ca hästen är ca 3,5 år. Man bör vara försiktig med aktiviteter som frestar på hasen innan dess.

Sist kommer ryggen 

Sist ut är ryggraden. Den innehåller också många olika tillväxt”skivor” som sluts successivt, inte alla på en gång. Små ston kan ha färdigslutna tillväxtområden vid ca 5½ år medan stora valacker av t ex varmblod, fullblod eller saddlebred kanske inte har fått sina tillväxtzoner slutna förrän de är 8 år gamla.

Vilket område är känsligast?

Ryggraden innehåller 32 olika tillväxtzoner, extremiteterna betydligt färre. Det är alltså fler som kan bli påverkade i ryggen.

Belastningen är vinkelrät mot zonerna i extremiteterna men parallell med påfrestningen i ryggraden om man belastar denna. Det är alltså lättare att förskjuta tillväxtplattorna och orsaka skador i ryggraden om man belastar dem för tidigt.

Kotorna i nackens nedre del är de som växer längst. Långhalsade hästar mognar således senare än andra pga detta och det är i nedre delen av nacken som tillväxten sker. Därför bör man vara försiktig med påfrestningar som ev kan göra att de sliter sig i nacken,  tex att binda upp dem om de inte är vana.

Vad kan hända om man börjar rida på en häst innan den är mogen?

• Förstöra benen? Osannolikt
• Förstöra ryggen? Mer sannolikt men ändå ganska osannolikt.
• Men det som händer om man gör det för tidigt är att hästen reagerar som vi när vi får en tung ryggsäck på oss: Hästen spänner musklerna, stelnar till, använder kanske både benens muskler och överlinjens muskler till det, håller andan, dvs använder också diafragman som ett stöd.

Vanlig följd

Konsekvensen av detta är att hästen kommer att ha ett rörelsemönster och spänningar som gör det svårt för hästen att samla sig, att få benen under sig etc.  Och det är en betydligt vanligare bild på ridbanorna!

Det krävs nämligen att ryggmusklerna är lösgjorda och kan röra sig utan spänningar för att hästen ska kunna gå samlad och i form.

Rekommendationen jag fann, baserad på denna forskning

• Introducera hästen till all möjlig utrustning och alla möjliga situationer på marken från det hästen är två.
• ”Kravla på och av” hästen från det den är tre.
• Sadla hästen och påbörja basal inridning från det den är fyra år
• Börja lära in de speciella manövrer/moment som hästen ska kunna sedan, beroende på användningsområde. Det kan vara t ex cavaletti, stops, driva boskap, men även t ex töltsättning, pass, vid fem års ålder.
• Har man gjort på detta sätt har man en arbetshäst vid sex års ålder.

Såå länge?

Men vad ska jag göra under tiden? Finns det inget roligt man kan göra med hästen innan, som dessutom kan vara nyttigt?

Det man rekommenderar att man kan och bör ha uppnått innan man sätter igång en häst under sadel (4 års ålder)

1. Hästen ska tycka att det är OK att bli berörd överallt. Inte bara stå ut med, tolerera utan att se fram emot det.
2. Detta inbegriper att man berör insidan av munnen, mulen, ”dubbelhakor”, öron, skap och juver, fram- och bakben. När du lyfter upp benen ska de vara avslappnade.
3. Hästen ska kunna ledas utan att visa rädsla, utan att vilja att fly eller sacka efter. Hästen bör veta att det är dennes jobb att hålla linan slack hela tiden.
4. Hästen ska ha ett gott uppförande, dvs låta sig ledas vid axeln, stanna eller börja gå när du börjar att gå. Om hästen blir skrämd så ska denne inte springa på dig och inte heller komma in i ditt personliga område om du inte inviterar denne.
5. Hästen ska kunna ledas genom grindar och in i stall utan att rusa på.
6. Hästen ska klara av att vara uppbunden, det är ok om hästen flyttar sig åt sidan om den blir skrämd men ska hålla linan slack hela tiden
7. Hästen ska kunna användas som handhäst
8. Hästen ska klara av att ha ett mjukt bett i munnen, kunna sänka huvudet och öppna munnen när man ber hästen ta bettet. Hästen ska kunna sänka huvudet och spotta ut bettet när man tar av tränsen.
9. Hästen ska acceptera tömkörning samt att bogsera något efter sig, ex presenning, sandsäck eller naturligtvisdra  släde med dragutrustning
10. Hästen ska kunna ställa upp frambenen på ett runt ”podie”, som en rundpall (jmf cirkus)
11. Hästen ska kunna löslongeras, kommer när den blir inkallad, svarar lugnt på att drivas framåt, och vara avslappnad och villig
12. När hästen drivs framåt gör den det utan att det ser ut som om den flyr. När hästen stannar så sätter den bakbenen under sig och förkortar lårmusklerna, man behöver inte att dra hästen bakåt för att den ska stanna
13. Hästen ska vara bekant med sadel, sadeltäcke och gjord och lugnt acceptera att man drar åt den.
14. Hästen ska kunna rygga, enkelt, lugnt och rakt vid hand, ett steg i taget
15. Hästen ska vara lättlastad, vara lugn och går in och även av (backande) utan att rusa eller dra.

Vad händer om vi väntar tillräckligt länge?

Exteriört:
Om man väntar tills hästen mognat kommer den ha en mer ”musklad” nacke som hästen gärna vill ha böjd vid nackens bas med huvudets position mer ”rätt”.

Ryggen kommer att ha hunnit bli lite längre, manken högre och låren bredare.

Bäckenet kommer att vara längre och musklerna som täcker det vara fylligare.

Ridbarhet:
Alla gångartshästar baserar sig på skrittens fyrtakt.
Om hästen har en tendens till grisepassa istället för att tölta så beror det ofta på att ryggen är vanemässigt stel.

Ingen häst kan gå med bra rytm och stora rumsliga rörelser, även huvudrörelser (nod), om inte ryggen är fri att oscillera både upp och ner och från sida till sida i takt med benens rörelser.

Om man ser till att hästen muskler i överlinjen är fria och inte spända, liksom de längs nacken, så kommer grisepassandet att blekna bort och huvudrörelserna  automatiskt bli rätt.

Och det är ju det vi vill ha, eller hur?

Nangen