Missbildningar hos föl?

Vad kan ge missbildningar hos föl?

Den första tredjedelen av dräktigheten är känslig för det är då alla organ anläggs. Om fostret då utsätts för olämpliga ämnen är risken större att de får missbildningar.

När är det?

En häst är dräktig i 11 mån- drygt… En tredjedel av det är nästan 4 månader.

• Vid betäckning i maj= är man inte på säkra sidan förrän i september
• Vid betäckning i juni är man inte på den säkra sidan förrän i oktober
• Vid betäckning i juli är man inte på den säkra sidan förrän i november.

Jag har ju dräktiga ston, så jag behövde ta reda på detta. Jag har läst FASS samt en välkänd veterinärlärobok och tagit rätt på vad man säger idag. Håll till godo!

Vad kan påverka negativt?

Virus, kemiska ämnen och strålning förstås

Avmaskningsmedel

Bensimidazoler, dvs febendazol (Axilur vet), febantel, albendazol, fungerar genom att påverka varje cells inre ”skelett” samt ev cellrörelser. Parasiterna hämmas pga detta.

Problemet är att även värddjuret (hästen) kan påverkas. Celldelning behöver att detta ”skelett” fungerar bra. Om de hämmas genom att preparatet går över i moderkakan kan fostret få missbildningar. Det står i FASS på avsnittet om risk för missbildningar att man bör undvika att ge bensimidazoler till djur under första tredjedelen av dräktigheten. I själva informationen om Axilur som företaget ger ut står det emellertid att man inte har sett någon sådan effekt.

 Andra avmaskningspreparat varnar man inte för i FASS, annat än att man inte ska ge moxidektin till föl som är under 16 veckor (4 månader)

 Växter som stoet äter under de första månaderna

• Om stoet äter gräs, hö, hösilage av Sorghum sudanese dvs Durra och andra hybrider mellan 20:e till 50:e dagen i dräktigheten kan de föda föl med skelettmissbildningar.
•  Astralgus arterna (locoweed) , vedlar, gör att de antingen aborterar eller får missbildad avkomma. Även stoet kan få nervskador själv. I Sverige finns klovedel, fjällvedel och lappvedel.
  Astralgus mollisimus (woolly locoweed) orsakar abort eller extremitetsmissbildningar, som tex contracted flexor tendons, lateral rotation av frambenen, carpalfelxionsmissbildningar och veka haser. En del föl blir bara måttligt påverkade och det rättar upp sig, andra måste opereras eller mest sannolikt avlivas.
  Även andra astralgusarter är kända för att ge medfödda missbildningar och aborter hos bl a hästar. Det som ger fosterskadan är nitroglukosiderna, inte det giftiga alkaloiderna som de innehåller eller det höga seleninnehållet

Andra arter där det är känt eller misstänkt att de orsakar missbildningar/är giftiga

• Ärtväxter, som t ex  Lupin- arterna är både giftiga för hästar och kan ge missbildningar. I samma familj finns gullregn, luktärt, alsikeklöver mm.
• Blandad grupp där bl a Jättenysrot, odört,  krokus, spikklubba, mimosa, vallmo, glanshägg, rosensköna och framför allt stånds eller korsört finns angivna.
• Ovanstående information kan man läsa i den lärobok som Lon d Lewis skrivit och som heter ”Equine clinical nutrition – feeding and care”

Så det räcker inte med att man ska se till att de dräktiga stona får i sig det de behöver av salt, näring, proteiner, vitaminer, mineraler, vatten, grovtugg mm utan man ska också bevaka så att de inte får i sig saker som ananrs skulle vara ofarligt. Och om man inte vet så kan man göra fel oavsiktligt.

Friska föl är det vi vill ha, eller hur?

 

Nangen