Hästen och värmekontrollen

Per Michanek övergick sedan till att berätta om hur just hästen reglerar sin värmeavgivning (produktionen var ju svårare att snabbt justera, minns vi).

1. Varierar hudtemperaturen
Hästen skickar ut mer värme, dvs blod, ut till huden, för att värmen ska kunna avges (dvs blodet svalnar)

Hur går då detta till?
Hästen har två olika kärlsystem (djupa resp ytliga) som flödet styrs till, beroende på temperaturen.
Venerna som för tillbaka blodet till hjärta och lungor slingrar sig runt kring artärerna som i sin tur kommer med blod från den inre kärnan av kroppen, dvs bl a hjärtat. Detta fungerar som ett värmeväxlarsystem och gör det möjligt för hästen att reglera temperaturavgivningen.

När hästen är (för) varm, så styrs blodet till de vener som INTE ligger aldeles emot artärerna utan ut mot hudytan. Man vill då att blodet ska ”svalna” innan det återvänder och att inte värmen i det utåtgående blodet (som man ju vill bli av med ) ska värma upp det man just lyckats kyla ner…

När hästen är (för) kall justeras flödet så att venerna som ligger alldeles mot artären är de som tar emot det mesta. Man vill inte att blodet ska komma för nära ytan för då blir det ju ännu kallare. Istället så nyttjar man värmen från de utåtgående kärlen till att ”återvärma” det venösa blodet så att det inte ska kyla ner organen i kroppens mitt när det kommer tillbaka.

2. Variera pälsens värmeisolerande förmåga
Det är i huvudsak stillastående luft som isolerar. Målet är alltså att skapa förutsättningar för att det finns luft som står stilla vid huden. Ett sätt att göra det på är att ha päls, dvs hår som fångar luft. Hästen har både täckhår och underhår som utgår från en hårsäck. Det finns sk hårmuskler som reser håren när det blir kallt. Detta gör att mer luft fångas in och blir stillastående.

Även människor har dessa små muskler, det är de som gör att vi blir ”knottriga” när vi fryser. Vi försöker nämligen göra samma sak som hästen. Men vi har mindre hår så vi måste förlita oss på kläder, som gör samma sak, dvs fångar in luft…

3. Variera fuktavgivningen
Svett som dunstar är nog det vi mest tänker på som exempel på värmeavgivning (exempel på bunden värme).
Det går åt 6 gånger mer energi att överföra 99,9 grader varmt vatten till vattenånga än att värma det från 0 till 99.9 grader. Det betyder att det går åt MYCKET energi och värme när man svettas.

Vattenångan märker vi både i hästens utandningsluft (hästen andas snabbare, flämtar) men vi ser den också i ett kallstall där den snabbt kondenserar någonstans eller hänger i luften som den värsta smog…

4. Skyddar eller exponerar sig för väder, vind resp solstrålning.
Hästen väljer var den vill stå, hur den vill stå…

Samordning och styrning
Detta är komplicerat. Hypothalamus som är en del av hjänans nedre del, centralt belägen, har till uppgift att styra detta. Den får input från värme och köldreceptorer i huden, från inre organ och från sig själv.

Om det är för varmt startas ett antal olika processer. Bl a styrs och samordnas beteendet så hästen söker skugga och svalka, blodflödet till huden ökar för att öka möjligheten att kyla ner kroppen den vägen, hästen svettas och flämtar (andas snabbare).

Om det är för kallt, påveras beteendet igen men åt motsatt håll. Hästarna styrs till att söka skydd vb, ställa sig så att de ”mer isolerade områdena” (tex rumpan) är de som utsätts för mest vind och kyla, aktivera sig med mer rörelser (hästarna ”leker” och busar mer när det är kallt), de ligger inte lika mycket mot kallt underlag mm. Blodflödet till ytliga kärl minskas och blodet drar nytta av värmeväxlarfunktionen.
Hästarna huttrar, dvs ökar sin värmeproduktion genom att aktivera musklerna. Den bruna fettväven aktiveras och hormonerna ställer om sig för att kroppen ska klara mer kyla.

Det kommer mera…

Nangen