Men när hästarna kom hit blev prioriteringen annorlunda. Beteshagar är guld värda… Så arbetet med att återta hagar från skogen har påbörjats för något år sedan och fortsätter de närmaste åren. Pust! Det är många hektar!
Våra vänner tipsade oss: Stängsla först in området, gärna i bastanta träd. Låt sedan hästarna gå i hagen och beta (och trampa ner örter mm) och röj sedan därefter. Det är enklare än tvärt om, hästarna får en hyfsad skogshage även första året. Resutatet blir att det blir ljusare och gräset får bättre förutsättningar att sprida sig och konkurrera med örterna, utan att det är så mycket ris att röja undan. Dessutom får hästarna träna på höga benlyft… Förberedelse för töltträning?

Det har varit ett toppenråd! Redan i år ser vi resultatet av det vi jobbade med förra året. Men det är mycket kvar att göra. Det blir inte hagar som man kan söka stöd för, direkt. De är på tok för mycket träd på dem. Än så länge

Vi har inte bara vinterhage, barackshage och gårdshage nu. Tillkommit har asphagen, bäckshagen, sandhagen (som är enorm!) mm. Alla i olika stadier av kvarvarande röjningsbehov, förstås. Maken får vara ”ve(d)modig” och fortsätta att producera ved, samtidigt som förutsättningarna för att kunna variera beteshagarna framöver ökar. Det är bra för parasit-trycket att de får beta i hagar som ingen häst har gått i på flera år!

…. Och gräset det växer och grödan den gror, sätt på pannan mor, sätt på pannan mor. Håhåjaja, håhåjaja hör vad det blåser i träden idag…

Nangen

Related posts:

1. På besök hos hingstarna i Ripats – FILM
2. Hösilage på G
3. När fryser hästarna? Ska vi klä på dem?

Håll hullet lagomt!
Men när de får fri tillgång så äter de fritt… Även om inte klimatet just då är sådant att de måste det för att hålla värmen. Konsekvensen kan då lätt bli att de lägger på sig fettlager, som i sig kanske inte är fel om det är i början på vintersäsongen om det är måttligt. Man måste dock hålla rätt på i vilket skick de är, se artikeln om skattningsskalan man kan använda för att beskriva sin hästs hull.
Överviktiga hästar vill ingen ha. Det ökar bl a risken för sjukdomar som t ex fång.

Slutsats 1: Med fri tillgång så blir de feta, om det inte är balans mellan ”inkomster och utgifter”. Så vad gör man för att undvika detta i den period som är känslig?

Manuell utfodring
Det vanliga och mest arbetsamma sättet är att portionera ut hösilaget/höet; morgon, middag och kväll. Det läggs ut i flera högar än det finns hästar i hagen för att minimera risken för att någon häst blir bortkörd och någon annan äter sig fet i alla fall (jo, jag har sådana hästar också…).

Nackdelen är att man oftast fodrar det i högar liggande på marken, där det om man inte skött sin utgödsling rätt kan finnas gödselhögar och annat ohygieniskt som kan förorena de nya portionerna. Dessutom blir det lätt nedtrampat och man får mer foderspill än om man har det i en foderställning av något slag.

Dessutom blir det en hetsig stund för hästarna, då de är hungriga, har fått vänta länge sedan sista utportioneringen (ur hästperspektiv, även om vi hållit oss efter rätt tidsschema), äter så mycket och snabbt de kan, för att hinna med. Strax är portionen slut och då står de där och tittar igen.

Hästar behöver få äta lååångsamt. De har ingen riktig matsäck, dvs de har bara ett smalt rör där fodret ska passera och det ryms inte så mycket i taget i denna. De kan inte heller kräkas. Dessutom behöver de få äta länge, dvs deras mage är gjord för att få födan i små portioner utspritt över lång tid. Det finns risk för att de inte mår bra om de får gå för länge med tom mage.

Slutsats 2: Att portionera ut är alltså inte helt optimalt, även om man bortser från att det är mer tid- och personalkrävande.

Hö-påse
Ett annat alternativ är hö-nät som alla nog har kommit i kontakt med, inne i boxar och transporter i första hand. Relativt småmaskiga nät gör att hästarna får arbeta lite med att med mulen dra ut stråna och äta. Det tar längre tid och hästarna får ett makligare ät-tempo.

Man kan förstås portionera ut i hönät, som man placerar ut inne i hagen. Då minskar man risken för att det blir ohygieniskt och det tar längre tid för hästarna att äta. Men nät ska inte ligga på marken, då finns det risk för att hovarna fastnar och då blir det ju ”geggigt” ändå… Man kan hänga upp flera små hösäckar, men då finns det ju fortfarande risk för att någon häst äter på andras bekostnad…

Slutsats 3: Det är ett bättre alternativ men det är fortfarande arbetskrävande och ger inte alltid rättvis fördelning av maten.

Hönät över bal
Ett annat alternativ är att kombinera att ställa ut hösilagebalen/höbollen som man brukar vid fri tillgång, med en foderring runt så att det inte blir spill OCH ett finsmaskigt hö-nät över.
Då slipper man utdelningarna, har fri fodertillgång med minimalt spill och mindre hygienska problem MEN man bromsar ätandet. Här ryms många att äta, det blir inte slagsmål och alla borde få sitt.

Man bör definitivt ha foderring runt, om det är nät på, så att inte hovarna fastnar i nätet. Ett annat alternativ är att hänga upp hela hö/hösilagebollen i hösäck från taket. Då behöver man nog ha utfodringen inomhus och det kräver lyftkapacitet och att bollen sitter fast ordentligt.

Slutsats 4: Bal+foderring+nät=sant

VAD äter de?
Men det kanske inte går att bromsa tillräckligt mycket? Det kanske är så energirik bal så att de blir feta ändå?
Lösningen kan då vara att utifrån sin analys på fodret välja mindre energirika bollar under tiden på året som man ej behöver maximala värden. Kanske en bal från andraskörd är att föredra före en förstaskördsbal? Insådda halmbalar?

Slutsats 5: Man kan ju variera INNEHÅLLET också, inte bara tillgången…

Alla behöver inte lika mycket/litet
Men fortfarande är det inte individuell utfodring! Underhållsbehovet är bara en del av foderbehovet.
En klippt häst fryser mer och behöver mer foder.
En häst som växer behöver mer än en fullvuxen, en som aktivt arbetar behöver mer än en som ”går och skräpar”.
Ett diande sto behöver mycket mer foder än ett lågdräktigt sto.
Om hästen är sjuk eller har problem med tänderna påverkar det också. Att ha problem med att tugga gör att man behöver mer tid för att äta. Och det räcker kanske inte ändå.

Foderautomater med chipstyrning
Lösningen för detta (om man inte vill ta in dem i ätspiltor och manuellt fodra individuellt) är att skaffa sig foderautomater som ger individuella givor, beroende på behov.
Hästarna identifieras via ett chip och får en del av sin portion (som kan vara grovfoder eller kraftfoder) när de går in i foderstationen. Maskinen håller rätt på hur mycket de fått och portionerar ut på nytt igen när de återkommer.

Detta vore oerhört smidigt och bra, men det kostar multum. Man måste bygga ett helt system, det går inte att bara köpa en automat med tillhörande dataprogram och chip. Konceptet är mycket tilltalande, men inte riktigt försvarbart innan det finns mer intäkter i systemet. Se video.

Slutsats 6: något att ha som mål i framtiden… Suck!

Sammanfattning:
* Håll koll på hästarnas hull, individuellt och strukturerat. Håll koll på hälsan.
* Fri tillgång till föda med hel bal och foderring runt, hastigheten vid ätandet bromsat via finmaskigt hö-nät som de ej kan fastna i och innehållet i balen balanserat utifrån behovet, temperaturen mm.
* Individer som faller ur eller som blir för överviktiga får hanteras särskilt. Mer motion? Stödfodring?

Detta är överkomligt, både ekonomiskt, tidsmässigt och ger god kvalitet. Obs har ej nämnt något om salt, vatten mm. Det hör inte till denna diskussion.

Mer om detta kan man bl läsa om på sidan Sund Häst.

Jag som inte är ”född i ett stall” har försökt ta rätt på vilken kunskap som finns idag och vad man kan göra åt problemen. Jag delar gärna med mig av vad jag tagit fram! Kunskapen är andras! Håll tillgodo!

Nangen
Nangen

Related posts:

1. Är kvinnor grinigare än män? Som hästar alltså…
2. Är det kallare när det är fuktigt?
3. Är det himmelriket?

Inte ens de stadgade äldre damerna tyckte att det var nödvändigt med att lyfta på hovarna och få manikyr. Och då ska vi inte tala om det närmast ohanterade ungstoet Mána från Nangen (Jóras dotter brås på henne, minsann).

De två hingstarna som står i en hage i närmaste byn vid Torneälven var däremot exemplariska och stod still utan att vara uppbundna. Helge från Nangen är ju jämngammal med Mána, men han skötte sig perfekt! Just då, i alla fall.

Under sommaren har de alla varit lediga, även om de haft god tillsyn och hantering alla dagar. Det är kanske skälet till att även de äldre stona behövde mild tillrättavisning? Men Mána behöver mer träning! Hovslagaren tröstade oss i alla fall och sade att hingstar och valacker alltid är enklare än ston??

Turligt nog går det att ta tillbaka den tappade marken… Nu börjar allvaret igen, mina fyrbenta vänner! Framför allt Mána måste specialtränas till nästa gång!

Nangen

Related posts:

1. Mána från Nangen
2. Mána leker hund
3. Inte sitta för länge

Djuren anpassar sig på ett förunderligt sätt. Han berättade bl a om en ko-besättning som gick ute i -12gradigt väder i vindstyrkor på 13 m/s utan att de hade några problem. De åt dåligt gräs, men klarade sig bra trots att de var dräktiga. De fick tillskott av protein (grönpellets) men i rel små mängder per dag…

Det har funnits rådgivningsblad där det står att man ej ska tillskottsfodra med hö under vintern. Även då fungerade det bra: djuren magrade först men anpassade sig och förlorade sen inte i vikt. Men om man ökade ämnesomsättningen genom viss men begränsad mängd tillskottsfoder så tappade djuren mer värme och gick ner i vikt… Inte helt enkla samband, med andra ord.

Men ger vi hästarna fri tillgång till foder när det är kallt, får de snurr på ämnesomsättningen och kommer då att producera nog med värme!

Nangen

Related posts:

1. Storlek (och mat) HAR betydelse…

För att vi skulle förstå hur det hänger ihop gick han igenom hur mängden vattenånga som kan finnas i luften varierar.

Olika mängd vatten
Det är så att luften blir mättad på fukt (100% rel luftfuktighet) vid olika temperaturer och innehåller därför olika mängd vatten.

Vid 0 grader kan en kubikmeter luft innehålla max 5 g vatten
Vid +20 grader kan den innehålla 16 g vatten
Vid -10 grader kan den innehålla max 2 g vatten.

Men värmen runt och på en häst varierar ju!
Hästens hudyta är varmare än pälsens yta. Den luftfuktighet som finns kommer därför att kondensera -dvs bli vatten igen- i pälsen. Hur mycket vatten som kondenserar beror bl a på skillnaden i temperatur – om drygt 20 gradig luft närmast huden kan innehålla 18 g vatten (per kubilmeter luft) och pälsen är 0-gradig och därför då max kan innehålla 5 g vatten, blir det 13 g vatten som kondenserar! Hästens päls blir blöt!

Men varför kyler torr luft mer?
Vid låga temperaturer kan luften alltså endast innehålla obetydliga mängder fukt.

Torr luft leder faktiskt värme något bättre än fuktig. Avdunstningen från huden ökar när luftfuktigheten är låg. (Det är bl a det som omvänt gör att det svårt när det är varmt och hög luftfuktighet, för då blir det svårare att avdunsta och kyla på det sättet)

Men stallet blir fuktigt!
Om stalltemperaturen är +12 grader händer detta:
En häst med vinterpäls (som har en nedre kritisk temperaturgräns på -23 grader) kommer då att avge 12 l vatten per dygn!
En häst med klippt päls (som då får en nedre kritisk temperaturgräns på -10 grader) avger 5 l vatten per dygn.

Krav på stallmiljön!
Detta ger en ökad fuktbelastning i stallet som ställer krav på åtgärd!

Antingen klippa hästen
ELLER sänka temperaturen i stallet
OCH ha en tillräcklig ventilation

Det kommer mera…

Nangen

Related posts:

1. När är betet bäst?
2. NÄR är det dags för inridning?
3. När fryser hästarna? Ska vi klä på dem?

1. Kroppstorlek
En stor häst fryser mindre än en liten (”det tar längre tid innan kylan når in”).
Detta beror på att om man är liten blir ytan ut mot omvärlden i kvadratmeter/kg större än om man är stor. Det finns en formel som man kan använda för att räkna ut detta:
kroppsytan i kvadratmeter= 1,09 + 0,008 x kroppsvikten i kg

Per räknade ut att en 600kg häst har 93 kvadratcentimeters kroppsyta/kg medan han själv har 267 kvadratcentimeter/kg, dvs 3 gånger så stor yta hud som avger värme till omgivningen.

Så storleken HAR betydelse…
Den nedre kritiska gränsen för en 500kg häst i vinterpäls är -26 grader
Den nedre kritiska gränsen för en 70 kg människa är på samma sätt +27 grader!!

2. Isolering
Pälsen har stor betydelse!
Han redovisade en studie där man kan se hur den nedre kritiska gränsen ändras mycket påtagligt beroende på om hästen har kvar sin vinterbehåring eller ej:

* Om en 500 kg häst har full vinterpäls är nedre kritiska gränsen ca -30
* Samma häst i sommarpäls har en nedre kritisk gräns på -10 grader
* Är hästen nyklippt har den en nedre kritisk gräns på -2 grader

Allt under förutsättningar att det är vindstilla, att pälsen är torr, att hästen är fodrad för lätt arbete.

3. Utfodring
Hur mycket mat hästarna får påverkar produktionen av värme. Hur mycket mat en häst behöver/får beror på vilket arbete den gör samt om den växer eller ej.
Enkelt uttryckt: Mer mat=mer värme.

Här lånar jag nästa bild av Pers föreläsning, då det är svårt att annars beskriva vad han berättat. Den beskriver komfortzonen, dvs det område som klart är behagligt för hästarna och hur stora marginaler de har beroende på pälsmängd samt vilket jobb de gör = hur mycket foder de får.

En krossad myt:
Vilda djur tål INTE kyla bättre än våra husdjur!
Aveln har gjort hurdjuren MER köldtåliga genom att de har blivit större och mer produktiva.
Husdjur har bättre tillgång till foder vintertid
Det finns vilda hästar som lever i gränstrakterna mellan USA och Canada där det är lika kalla vintrar som i Norrlands inland

Pälsen isolerar
En häst med ordentlig vinterpäls har innanför pälsen, i kroppen, en temperatur på 37 grader. Pälsen runt om fångar upp luften och skapar ett isolerande skikt, då de hindrar att den uppvärmda luften blåses bort, vilket skulle ha gett avkylning. Detta gör att den nedre kritiska temperaturen blir -26 grader.

Blöt päls
Men om det regnar så att pälsen blir blöt, så att tex bara hälften av pälsens tjocklek behåller luft mellan hårstråna som isolering, ändras den nedre kritiska temperaturen till -10 grader

Avkylning vid vind gäller endast naken hud!
Imorgon kommer det att vara -10 grader och blåsa frisk vind. Det komemr att kännas som -30… Javisst, men bara på naken hud (ansikte mm). Det beror på att den luft som värms upp av huden blåses bort och ersätts av ny kall luft som värms upp…

Samma kyleffekt gäller hästar:
Det luftskikt närmast kroppen som värms upp av hästen transporteras hela tiden bort när det blåser, så att ny kall luft får värmas. Hur stor värmeförlusten blir beror på hur stor temperaturskillnaden är mellan kropp och
omgivning samt vindstyrkan. Det positiva är att vinden inte tränger in så djupt i pälsen, vind på 10 m/s tränger endast ner ett par millimeter i tät päls.

Häst med ordentlig vinterpäls vid hård vind 16 m/s har en nedre kritisk temperatur teoretiskt på – 16 grader, i praktiken -20 till -25 grader.
Hård vind, -16m/s, och samtidigt regn kan ändra den nedre kritiska gränsen till -4 grader.
Vinterpälskvaliteten kan variera mellan hästar.

Nästa krossade myt ar alltså att hästar är känsliga för drag! Det är helt fel… om de inte är nyklippta.

Är blöt häst inte bra?
En häst med vinterpäls som är svettig efter arbete, vad händer med den? Fryser den?

Hästen är blöt mellan kroppen och pälsen pga svett. Detta vatten avdunstar från den varma huden och kondenserar sedan ute i pälsen när temperaturen sjunker. Sedan torkar det så småningom upp med hjälp av strålning och vind. Om det inte torkar, gör det inget för hästen fryser ej pga det.
Hästens päls är som ett naturligt ”andasmaterial”, liknande de som vi människor köper för dyra pengar…

Täcke på hästen?
Om vi sätter på täcke när de är blöta, flyttas kondensationsgränsen ut till täcket. För hästen gör det ingen skillnad…

Fysik, inte åsikt
Tänk på att ett djurs värmebalans går att beräkna, det följer fysikens lagar och är INTE en fråga om åsikter. Kroppstorlek, isolering och utfodring är de viktigaste variablerna.
I den vetenskapliga världen är detta inte kontroversiellt, men det är det i hästägarnas. Veterinärer är inte heller specialutbildade inom detta område.

Att hjälpa hästen att kyla
Om vi påverkar hästens päls genom klippning, påverkar vi som ovan nämts dess kritiska temperaturgräns. Halva pälsen bort är halva isoleringseffekten…
Hästar som arbetar riktigt hårt, flåsar mycket mm kan få problem om man inte hjälper dem att kyla. Det är farligt att bli för varm också. Klippning av hals samt under buken rukar vara till hjälp.

Sammanfattning
Hästar är klimattåliga, de klarar av alla våra tokerier! Enligt vissa forskare klarar de av miljöer mellan -40 till +40 grader så det är väl ok att vi gör som vi vill. Men Per Michanek tyckte att det var bättre om vi bekymrade oss om viktigare saker, som att träna dem på sett sådant sätt att de inte går sönder…

Han gav följande råd till de oroliga:
Om ett djur är i negativ värmebalans går det ner i vikt! Använd hästvåg! Tappar de inte i vikt är de i balans!
Viktminskning behöver dock inte betyda att djuret är i negativ värmebalans, bara i negativ energibalans.
Att ett djurs kroppsvikt varierar under året är inte något djurskyddsproblem.

Mer om fuktighet kommer…

Nangen

Related posts:

1. Myter om mat?
2. Är det kallare när det är fuktigt?
3. Hästen och värmekontrollen

Det är lite svårt att bara beskriva dessa resonemang i ord, varför jag har lånat en av hans bilder till denna artikel.

Jag ska med ord försöka förklara vad den säger:
Avdunstningen är låg när det är kallt. Den ökar något när hästens nedre kritiska temperaturgräns överskrids, för att bli mer betydande ju varmare det blir. Den kan inte längre ökas när hästen har hamnat över den övre kritiska temperaturgränsen, utan har då uppnått sitt max.

Den fria värmeavgivningen är låg när omgivningen är varm och ökar successivt ju kallare det blir.
Regleringen av avdunstning och fri värmeavgivning försöker hålla kroppstemperaturen stabil, liksom värmeproduktionen.

Termonetral zon
Det område där värmeproduktionen inte har behövt ändras alls, vare sig upp eller ner OCH kroppstemepraturen är konstant kallas för termoneutral zon.
Den begränsas nedåt av den nedre kritiska temperaturgränsen (där värmeproduktionen måste öka och avdunstningen lagt sig på sin lägstanivå) och uppåt av den övre kritiska temperaturgränsen (där avdunstningen inte längre kan ökas och där värmeproduktionen måste minska för att kroppstemperaturen inte ska stiga).

Huttrande häst första tecknet
När till slut produktionen av värme behöver öka, börjar hästen att huttra. När hästen huttrar, går värmeproduktionen upp. När hästen står stilla minskar värmeproduktionen (t ex mitt på en varm sommardag).

Komfortzon är helt utan obehag!
Man har definierat en lite smalare sk Komfortzon, dvs ett område där hästen ännu inte behövt ta till max i sina kompensatoriska värmeavgivningsåtgärder. Termoneutral zon ligger rätt nära komfortzonen i kall miljö, medan det är större skillnad i varm miljö, där komfortabel miljö är svalare än vad hästen behöver för att vara termoneutral. Inom denna komfortzon har hästen det klart behagligt, dvs känner inget obehag!

Nedre gränsen Men var ligger nedre gränsen? Vilka faktorer avgör köldtåligheten? Mer om det i nästa artikel…
Håll till godo! Kom ihåg, alla ev fel är mina, allt klokt i denna artikel kommer från Per!

Nangen

Related posts:

1. Storlek (och mat) HAR betydelse…
2. Att äta sig varm
3. Är det kallare när det är fuktigt?

1. Varierar hudtemperaturen
Hästen skickar ut mer värme, dvs blod, ut till huden, för att värmen ska kunna avges (dvs blodet svalnar)

Hur går då detta till?
Hästen har två olika kärlsystem (djupa resp ytliga) som flödet styrs till, beroende på temperaturen.
Venerna som för tillbaka blodet till hjärta och lungor slingrar sig runt kring artärerna som i sin tur kommer med blod från den inre kärnan av kroppen, dvs bl a hjärtat. Detta fungerar som ett värmeväxlarsystem och gör det möjligt för hästen att reglera temperaturavgivningen.

När hästen är (för) varm, så styrs blodet till de vener som INTE ligger aldeles emot artärerna utan ut mot hudytan. Man vill då att blodet ska ”svalna” innan det återvänder och att inte värmen i det utåtgående blodet (som man ju vill bli av med ) ska värma upp det man just lyckats kyla ner…

När hästen är (för) kall justeras flödet så att venerna som ligger alldeles mot artären är de som tar emot det mesta. Man vill inte att blodet ska komma för nära ytan för då blir det ju ännu kallare. Istället så nyttjar man värmen från de utåtgående kärlen till att ”återvärma” det venösa blodet så att det inte ska kyla ner organen i kroppens mitt när det kommer tillbaka.

2. Variera pälsens värmeisolerande förmåga
Det är i huvudsak stillastående luft som isolerar. Målet är alltså att skapa förutsättningar för att det finns luft som står stilla vid huden. Ett sätt att göra det på är att ha päls, dvs hår som fångar luft. Hästen har både täckhår och underhår som utgår från en hårsäck. Det finns sk hårmuskler som reser håren när det blir kallt. Detta gör att mer luft fångas in och blir stillastående.

Även människor har dessa små muskler, det är de som gör att vi blir ”knottriga” när vi fryser. Vi försöker nämligen göra samma sak som hästen. Men vi har mindre hår så vi måste förlita oss på kläder, som gör samma sak, dvs fångar in luft…

3. Variera fuktavgivningen
Svett som dunstar är nog det vi mest tänker på som exempel på värmeavgivning (exempel på bunden värme).
Det går åt 6 gånger mer energi att överföra 99,9 grader varmt vatten till vattenånga än att värma det från 0 till 99.9 grader. Det betyder att det går åt MYCKET energi och värme när man svettas.

Vattenångan märker vi både i hästens utandningsluft (hästen andas snabbare, flämtar) men vi ser den också i ett kallstall där den snabbt kondenserar någonstans eller hänger i luften som den värsta smog…

4. Skyddar eller exponerar sig för väder, vind resp solstrålning.
Hästen väljer var den vill stå, hur den vill stå…

Samordning och styrning
Detta är komplicerat. Hypothalamus som är en del av hjänans nedre del, centralt belägen, har till uppgift att styra detta. Den får input från värme och köldreceptorer i huden, från inre organ och från sig själv.

Om det är för varmt startas ett antal olika processer. Bl a styrs och samordnas beteendet så hästen söker skugga och svalka, blodflödet till huden ökar för att öka möjligheten att kyla ner kroppen den vägen, hästen svettas och flämtar (andas snabbare).

Om det är för kallt, påveras beteendet igen men åt motsatt håll. Hästarna styrs till att söka skydd vb, ställa sig så att de ”mer isolerade områdena” (tex rumpan) är de som utsätts för mest vind och kyla, aktivera sig med mer rörelser (hästarna ”leker” och busar mer när det är kallt), de ligger inte lika mycket mot kallt underlag mm. Blodflödet till ytliga kärl minskas och blodet drar nytta av värmeväxlarfunktionen.
Hästarna huttrar, dvs ökar sin värmeproduktion genom att aktivera musklerna. Den bruna fettväven aktiveras och hormonerna ställer om sig för att kroppen ska klara mer kyla.

Det kommer mera…

Nangen

Related posts:

1. Är hästen fet eller?
2. Vem bestämmer? Du eller hästen?
3. Storlek (och mat) HAR betydelse…

Det positiva är att alla processer i kroppen har värme som biprodukt. Så vi får värme ”automatiskt”, så länge vi lever. Men vi måste också alltid avge lika mycket som produceras, annars blir det problem- vi blir överhettade.

”Inkomster och utgifter”
Det som ger värme är t ex:
* Ämnesomsättningen
* Muskelarbete
* Från omgivningen

Det går inte så snabbt att ställa om värmeproduktionen, utan om det blir varmare runt om oss och vi behöver ändra balansen, så är det snabbare och enklare att öka värmeavgivningen istället för att minska produktionen.

Värmeavgivning sker på två principiellt olika sätt:
* Fri värme
* Bunden värme, avdunstning

Fördelning
Kroppens värme är inte fördelat likformigt heller. Det viktiga är ”kärnan”, dvs de inre organen måste fungera. Räcker inte värmen så koncentreras den till de prioriterade delarna och man tillåter att det övriga blir kallt.
På samma sätt måste kroppen se till att framför allt dessa känsliga organ inte blir för varma heller.

Per Michanek visade bl a två bilder av en hund i olika yttertemperaturer.

I den ena var hunden i en yttertemperatur på 10 plusgrader. Då var tassarna 20 grader, benen 30 grader och i de inre organen inklusive hjärnan var det 37 grader.

På bilden där hunden vistas i en miljö på 28 grader var tassarna 30 grader, benen 36 grader och den inre kärnan var mycket större och omfattade nästan hela hundkroppen i övrigt. Den hade en temperatur på 38 grader.

Gränser
Om kroppstemperaturen blir 43 grader eller över så fungerar organen INTE bra, det är livsfarligt.

Men det finns en vinst med att vi- och hästarna- blir varmare än ”normalt” (upp mot max 42 grader) vid t ex hård fysisk aktivitet.
Musklerna fungerar bättre när de är ”uppvärmda”, det blir mindre skaderisk. Detta använder vi aktivt i träning av både människor och hästar, dvs uppvärmning innan är nödvändig, liksom att ”tömma musklerna” på mjölksyra mm efteråt, skritta av…

Under 36,5 grader Celsius är det inte heller bra att ha som kroppstemperatur, vi får då sk hypotermi och blir fumligare, fås svårare att använda våra muslker smidigt och tänker sämre.

Det kommer mera…

Nangen

Related posts:

1. Hästen och värmekontrollen
2. Är det kallare när det är fuktigt?

Problemområden
Per Michanek lyfte fram dessa problemområden, som brukar kunna dyka upp vid utedrift och
som måste beaktas:

* Fria hästar hittar på oväntade saker- använd fantasin!

* För att kunna ge foder individualiserat så måste man ha foderstyrning i någon form.
Men det finns det ju idag flertal olika lösningar för.

* Hästarna blir långhåriga och smutsiga. Men lånhårigt är väl fint? Kanske inte smutsigt dock…

* De trampar oftare av sig skorna när de får röra sig fritt, dvs det blir oftare tappskor.

* Marken blir mer söndertrampad- om man inte har hårdgjort den eller har tillräckliga ytor.

Han berättade att det inte är ovanligt att de kan få mugg de första åren.
Det läker ut och hästarna blir sedan motståndskraftiga mot förnyad infektion.
Även hovbölder kan bli aktuellt vid omställningen till frihet, innan de anpassat sig.

Parasitbördan måste man också vara uppmärksam på.
Unghästar ska inte beta på områden där andra varit året innan.
Detta pga att de inte får tillräckligt bra immunförsvar mot maskarna innan de är 3 år eller äldre.
Det första halvåret av livet är det viktigaste.

* Insekter! I vissa delar av landet är insiktsbelastningen stor, i andra delar är det inte något problem.
Att kunna hitta områden där det fläktar och insekterna blåser bort kan vara en bra lösning.
En annan kan vara att kunna gå in i skydd vid ”surriga” tidpunkter på dygnet.

Mer kommer…

Nangen

Related posts:

1. Är det kallare när det är fuktigt?
2. NÄR är det dags för inridning?
3. Det ska bli föl i år igen