Är fri tillgång lika med feta hästar?

Mat för att hålla värmen
Att lösdriftsdjur måste ha fri tillgång till föda under den kalla årstiden är väl känt. Det går år mer energi när de ska hålla sig varma. Se artiklarna där jag refererat från Per Michaneks föreläsningar för mer information. Jag har även andra artiklar om samma sak.

Håll hullet lagomt!
Men när de får fri tillgång så äter de fritt… Även om inte klimatet just då är sådant att de måste det för att hålla värmen. Konsekvensen kan då lätt bli att de lägger på sig fettlager, som i sig kanske inte är fel om det är i början på vintersäsongen om det är måttligt. Man måste dock hålla rätt på i vilket skick de är, se artikeln om skattningsskalan man kan använda för att beskriva sin hästs hull.
Överviktiga hästar vill ingen ha. Det ökar bl a risken för sjukdomar som t ex fång.

Slutsats 1: Med fri tillgång så blir de feta, om det inte är balans mellan ”inkomster och utgifter”. Så vad gör man för att undvika detta i den period som är känslig?

Manuell utfodring
Det vanliga och mest arbetsamma sättet är att portionera ut hösilaget/höet; morgon, middag och kväll. Det läggs ut i flera högar än det finns hästar i hagen för att minimera risken för att någon häst blir bortkörd och någon annan äter sig fet i alla fall (jo, jag har sådana hästar också…).

Nackdelen är att man oftast fodrar det i högar liggande på marken, där det om man inte skött sin utgödsling rätt kan finnas gödselhögar och annat ohygieniskt som kan förorena de nya portionerna. Dessutom blir det lätt nedtrampat och man får mer foderspill än om man har det i en foderställning av något slag.

Dessutom blir det en hetsig stund för hästarna, då de är hungriga, har fått vänta länge sedan sista utportioneringen (ur hästperspektiv, även om vi hållit oss efter rätt tidsschema), äter så mycket och snabbt de kan, för att hinna med. Strax är portionen slut och då står de där och tittar igen.

Hästar behöver få äta lååångsamt. De har ingen riktig matsäck, dvs de har bara ett smalt rör där fodret ska passera och det ryms inte så mycket i taget i denna. De kan inte heller kräkas. Dessutom behöver de få äta länge, dvs deras mage är gjord för att få födan i små portioner utspritt över lång tid. Det finns risk för att de inte mår bra om de får gå för länge med tom mage.

Slutsats 2: Att portionera ut är alltså inte helt optimalt, även om man bortser från att det är mer tid- och personalkrävande.

Hö-påse
Ett annat alternativ är hö-nät som alla nog har kommit i kontakt med, inne i boxar och transporter i första hand. Relativt småmaskiga nät gör att hästarna får arbeta lite med att med mulen dra ut stråna och äta. Det tar längre tid och hästarna får ett makligare ät-tempo.

Man kan förstås portionera ut i hönät, som man placerar ut inne i hagen. Då minskar man risken för att det blir ohygieniskt och det tar längre tid för hästarna att äta. Men nät ska inte ligga på marken, då finns det risk för att hovarna fastnar och då blir det ju ”geggigt” ändå… Man kan hänga upp flera små hösäckar, men då finns det ju fortfarande risk för att någon häst äter på andras bekostnad…

Slutsats 3: Det är ett bättre alternativ men det är fortfarande arbetskrävande och ger inte alltid rättvis fördelning av maten.

Hönät över bal
Ett annat alternativ är att kombinera att ställa ut hösilagebalen/höbollen som man brukar vid fri tillgång, med en foderring runt så att det inte blir spill OCH ett finsmaskigt hö-nät över.
Då slipper man utdelningarna, har fri fodertillgång med minimalt spill och mindre hygienska problem MEN man bromsar ätandet. Här ryms många att äta, det blir inte slagsmål och alla borde få sitt.

Man bör definitivt ha foderring runt, om det är nät på, så att inte hovarna fastnar i nätet. Ett annat alternativ är att hänga upp hela hö/hösilagebollen i hösäck från taket. Då behöver man nog ha utfodringen inomhus och det kräver lyftkapacitet och att bollen sitter fast ordentligt.

Slutsats 4: Bal+foderring+nät=sant

VAD äter de?
Men det kanske inte går att bromsa tillräckligt mycket? Det kanske är så energirik bal så att de blir feta ändå?
Lösningen kan då vara att utifrån sin analys på fodret välja mindre energirika bollar under tiden på året som man ej behöver maximala värden. Kanske en bal från andraskörd är att föredra före en förstaskördsbal? Insådda halmbalar?

Slutsats 5: Man kan ju variera INNEHÅLLET också, inte bara tillgången…

Alla behöver inte lika mycket/litet
Men fortfarande är det inte individuell utfodring! Underhållsbehovet är bara en del av foderbehovet.
En klippt häst fryser mer och behöver mer foder.
En häst som växer behöver mer än en fullvuxen, en som aktivt arbetar behöver mer än en som ”går och skräpar”.
Ett diande sto behöver mycket mer foder än ett lågdräktigt sto.
Om hästen är sjuk eller har problem med tänderna påverkar det också. Att ha problem med att tugga gör att man behöver mer tid för att äta. Och det räcker kanske inte ändå.

Foderautomater med chipstyrning
Lösningen för detta (om man inte vill ta in dem i ätspiltor och manuellt fodra individuellt) är att skaffa sig foderautomater som ger individuella givor, beroende på behov.
Hästarna identifieras via ett chip och får en del av sin portion (som kan vara grovfoder eller kraftfoder) när de går in i foderstationen. Maskinen håller rätt på hur mycket de fått och portionerar ut på nytt igen när de återkommer.

Detta vore oerhört smidigt och bra, men det kostar multum. Man måste bygga ett helt system, det går inte att bara köpa en automat med tillhörande dataprogram och chip. Konceptet är mycket tilltalande, men inte riktigt försvarbart innan det finns mer intäkter i systemet. Se video.

Slutsats 6: något att ha som mål i framtiden… Suck!

Sammanfattning:
* Håll koll på hästarnas hull, individuellt och strukturerat. Håll koll på hälsan.
* Fri tillgång till föda med hel bal och foderring runt, hastigheten vid ätandet bromsat via finmaskigt hö-nät som de ej kan fastna i och innehållet i balen balanserat utifrån behovet, temperaturen mm.
* Individer som faller ur eller som blir för överviktiga får hanteras särskilt. Mer motion? Stödfodring?

Detta är överkomligt, både ekonomiskt, tidsmässigt och ger god kvalitet. Obs har ej nämnt något om salt, vatten mm. Det hör inte till denna diskussion.

Mer om detta kan man bl läsa om på sidan Sund Häst.

Jag som inte är ”född i ett stall” har försökt ta rätt på vilken kunskap som finns idag och vad man kan göra åt problemen. Jag delar gärna med mig av vad jag tagit fram! Kunskapen är andras! Håll tillgodo!

Nangen
Nangen